SÅ

Så, nu till mitt första inlägg efter en tid av väntan... (A)

Jag antar att jag inte skrivit för att jag varit rädd för att göra fel, nivet... såsom jag alltid, alltid, alltid är så jävla fucking rädd för att göra fel.
Jag gjorde fel, för några veckor sedan... kanske två månader, jag har tappat räkningen. Jag ångrar mig så jävla mycket för att jag lät mig användas fast än att jag inte ville! jag vet att det var spritens fel, men det var ju jag som hällde skiten i munnen? och ändå gör jag om samma sak om och om igen, ihopp om att glömma! glömma kan jag inte. det var ju inte så farligt egentligen.. lite för mycket hände bara.. men nu när något nytt äntligen kommer in i bilden, så vad? ingenting. det är som att något stoppar mig, OBS!! Therese håller på att få det på sitt vis.
Aldrig är det någon som lyssnat på vad jag har att säga, visst hör ni! , men är det någondin någon som verkligen lyssnar? kanske kan jag skylla på håret, men nej.. jag vet ju att det inte är det. men han lyssnar.

han lyssnar, och det var inte ens viktigt för dig. var det?